Frejkabyxan

Nu när vi har haft Frejkabyxan i huset i lite mer än två veckor har både Mini och hennes föräldrar hunnit vänja sig vid den, och alla de små och stora förändringar som den fört med sig. För det är en hel del som är annorlunda nu när vi har en bebis i Frejkabyxa istället för i von Rosenskena.
 
Det finns fördelar: hon kan röra hela överkroppen, och nu när hon vant sig älskar hon det! I skenan kunde hon inte ta händerna till munnen eller höja armarna över huvudet, och det tar hon igen med råge. Vissa mornar väcker hon oss med höga smackande ljud när hon är hungrig och suger på sina fingrar :)
 
Hon kan också krypa ihop mer när vi håller henne i famnen (jättemysigt för både henne och oss när hon gosar in sig och lutar huvudet mot ens axel), vrida huvudet som hon själv vill utan att hindras av skenans axelparti, och röra mer på benen både  när hon ligger ner och när hon sitter i sitt babyskydd (som vi använder istället för babysitter, den är bäddad med kuddar och handdukar så att hon får plats med knäna i den) och tittar på sin nya favoritleksak:
Den här fina fjärilen fick hon innan midsommar av min kusin och hans sambo, tillsammans med ett helt paket fullt av fina second hand kläder. Vi brukar ha den på handtaget till babyskyddet eller barnvagnen, och Mini har precis börjat greppa efter saker nu, så den är helt perfekt. Klara fina färger, och den kan också göra flera olika ljud som hon gillar.
Att hon kan röra sig mer (Frejkan tas av vid bad och blöjbyte, och för att lufta henne i upp till 20 min i taget) ha gjort att hennes mage fungerar bättre, och det är såklart skönt både för henne och oss att hon inte har ont och gråter.
Men den allra största fördelen om ni frågar Lilla D är att hon nu får bada hemma :)


Tyvärr finns det nackdelar även med Frejkan. Hon blev bredare över knäna eftersom benen är i mer rät vinkel, och får nu nätt och jämnt plats i sitt babynest. Babyskydded som vi köpte att ha i mina föräldrars bil blev också plötsligt lite mindre, men även det gick precis. Vagnen funkar fortfarande lika bra som tidigare, och jag är väldigt glad att vi köpte en bred vagn redan innan vi visste att vi hade fått en lux-bebis (även om den är lite jobbigare att åka buss och manövrera i affärer med). Tänk att behöva köpa en ny vagn bara för sex veckor, huvva!
 
De största, riktigt stora nackdelarna med Frejkan är att den är varm (sydd i ett slags plastat bomullstyg, ungefär som finare vaxduk) och att man inte får två att byta mellan. De som konstruerade den kan nog inte själva ha småbarn - ett tyg som gör små bebisar överhettade på sommaren, som inte får torkas i maskin/torkskåp och som lufttorkar extremt långsamt? Tack för det, NordiCare.....

 Tur att jag är sömnadskunnig nog att sy egna överdrag då:
 
En stuvbit av lila manchestertyg, sytråd, några meter bomullsband och knapphålsresår, fyra gamla skjortknappar, två plastspännen för hängslen och några timmar vid tillklippningsbordet/symaskinen var all som behövdes när jag väl ritat av och fotat originalet. Den nya frejkan är både snyggare och mer bekväm nu i värmen. Det ska bli ett par till har jag tänkt, bara jag hittar ett passande tyg i mina gömm0r.
 
/L

Totoro-filten

Nu är den äntligen klar, och vi har lagt den i vår säng för att den förhoppningsvis ska hinna ta upp lite av min och Ds lukt innan Mini får den om sig första gången.



Så här ser sidan med broderiet ut. Jag har lagt till lite detaljer sedan ni fick se det sist, och jag blev väldigt nöjd med resultatet :)


"Totoro i profil" har fått gräs runt fötterna och gula svampar framför sig och sin lilla blå kompis.


Occarina-spelaren har fått sällskap av två små vita figurer och några gula fjärilar på vänster sida, jag har fyllt i grenen som den sitter på, och på Ds förslag dök det upp några noter också.


Totoro som sitter har fått en liten blå kompis omgiven av gräs, och några gula svampar. Jag tog också bort en del av den bruna mittcirkeln, så att det ser mer ut som att den sitter på en kulle.


Och så här ser den andra sidan av filten ut:


Jag insåg nämligen att jag hade broderat rakt igenom filtens två lager, och att det kanske skulle kunna klia på Mini, och göra att broderiet skulle nötas fortare. Vännen K föreslog en applikation, och en kväll när jag höll på att somna kom jag på att Ds gamla t-shirt skulle passa perfekt. Tyget är mjukt eftersom det är tvättat så många gånger, men trycket är fortfarande i fint skick och det var därför jag hade sparat den. Visst är det snyggt? Vet inte om det är ett originaltryck för bandet som Janis Joplin har sjungit med, men det skulle kunna vara det. Dessutom passar det ju perfekt in i Totoro-temat, eftersom katten liknar en annan av karaktärerna i filmen - den underbara kattbussen.


Dessutom fick jag tillfälle att prova applikationssömmen på min fina symaskin :)

/L


Igår...

... bakade vi för första gången semlor tillsammans, D och jag. Jag ÄLSKAR semlor och brukar börja äta dem så fort de finns att få tag på, jag bryr mig inte det minsta om att vänta till Fettidsdagen. Men baka egna har jag nog möjligen bara gjort nån gång i hemkunskapen eller så, och det sägs ju att det ska vara svårt att få dem så där härligt fluffiga som de är på bagerier.

Det löste vi genom att göra små semlor, enligt det här receptet från ICA. Lite extra mjöl fick vi lov att lägga till, och så lite kardemumma såklart. De blev inte alls så tunga, och fyllningen blev godare än i köpta semlor!



Vi spenderade större delen av kvällen i soffan, med Tösen och framför flera avsnitt av en av våra favoritserier: "No Reservations". Ett amerikanskt rese/matprogram med en f.d kock som gillar gatumat och propagerar för att folk ska äta mer av de där bitarna av djur som vi i väst började slänga bort i takt med att vi fick det bättre ställt: grisfötter, inälvor, hjärna, blodmat, lever, benmärg, tarmar.... Och såna som jag, som helst låter bli att äta nötkött och föredrar vegetariusk mat och MSC-märkt fisk,  av etiska skäl, oss brukar han hacka rätt rejält på. Men jag gillar Tony ändå :) Det är kul att titta på någon som åker världen runt och blir entusiastisk av mat som vanligt folk äter, och som verkligen bemödar sig om att prova allt och inte fega ur för att det är ovanliga ingredienser i maten. Han pratar mycket om att äta lokalt producerad mat, och i nästan alla avsnitt träffar han lokala kockar som arbetar med regionala råvaror och traditionella recept (fast ofta på nya sätt), och besöker matmarknader. Ett bra tips för den som ska ut och resa, oavsett om det är till Paris, New York, eller något lite mer ovanligt som Dubai eller Kurdistan - gå in på programmets hemsida och titta på deras reseguider, eller titta på avsnitt av serien på Youtube.

Medan vi satt där och tittade på Tony som åt sig igenom Rostbältet i USA (städer som förr haft stora industrier men nu börjat förfalla), delar av Chile och delar av Libanon (mest Beirut), och sen på en SVT-dokumentär om tidningens OKEJ, så broderade jag de första stygnen på Minis filt.

Det har tagit mig några veckor att bförst bestämma motiv och sedan fundera ut vart på filten jag vill ha det. Först tänkte jag göra en större figur i varje hörn och en i mitten, men så häromnatten kom jag på att ett större centralt motiv med en liten enklare bård runtom i nederkan är bättre, för då får filten inget upp eller ned.


Så det här är tanken: i mitten en cirkel som alla Totoror sitter/står på, och på en sida går den ut i en gren för den som spelar occarina. Jag ska nog lägga till några av de mindre figurerna mellan de stora, och kanske lite blad på trädgrenen. I nederkant blir det antingen såna här:



eller såna här:



Jag hade nästan glömt hur kul det är att brodera, så jag är glad att jag kom igång igen.

/L
/L

Ett nytt armband




Det har varit lite si och så med hantverkandet de senaste månaderna, men något har jag i alla fall lyckats färdigställa :)

Armband i rosa/lila ylle (ur pysselpåsen jag fick av min mor i födelsedagspresent, köpt hos Pierina) och oblekt linne med återbrukade svarta paljetter och svarta rocaillepärlor.

Det är en variant av ett gammalt armband jag gjort till mig själv för flera år sedan, ett experiment med små stuvbitar av gult ylle (rester av karolineruniformen jag sydde till D som projektarbete på Sätergläntan).



/L



Nya varianter

Jag fick lite fint tunnare grått ylletyg av D när vi var i Falköping och rensade ur grejer på vinden. Det gjorde mig inspirerad till att prova om det fungerar att sy Aliceänglar även på en ljusare bakgund, och nu har jag gjort flera stycken som ligger och väntar på montering. Eftersom det tovade materialet som jag brukar använda börjar ta slut (det är restbitar från ett klädprojekt jag gjorde i gymnasiet), och ängeln som jag gjorde i 70-tals tyg och broderi på min väska blev så fin, har jag också börjat experimentera med andra tyger till kroppen.





Den här med gul klädnad är inte klar än, jag är missnöjd med hennes krona och ska göra om den. Vingarna är inte heller riktigt klara, men det är på god väg!


Fler elefanter är också på gång - nu blir det två gula, och sedan ska jag prova det röda linnetyget jag köpte på prolog. Lite omväxling förnöjer, och det är kul att experimentera med vilka broderigarner som får bäst effekt mot olika tyger. Jag har en vag idé om att jag ska försöka göra några ugglor också, men det har inte kommit längre än till skiss-stadiet.

/L

Fem platser kvar

Nu är det bestämt att jag tentar den 8:e, och det känns lite bättre att ha ett klart mål att plugga inför.

Med min inbjudan till Hantverksutmaningen ute på Facebook är vi nu fem stycken: vännerna KL och AO hänger på Hanna, Petra och Memman i att byta hantverk med mig. Faktum är att Memman redan har gjort färdigt sitt projekt, och jag är jättenyfiken på vad som kommer att dyka upp i mitt brevinkast.

Det sporrar mig till att börja så snart tentan är klar. Tänker mig att jag överhuvudtaget ska sy mycket i sommar, min fina, nya symaskin har varit nästan pinsamt oanvänd sedan vi flyttade hit.

/L




Det är dax att återuppta Hantversksutmaningen

Jag var på Kalmar nations Syjunta på temat Laga, lappa och sy om i tisdags. Tyvärr var det dålig uppslutning (som i att jag var den enda deltagaren förutom Maria, som håller i det hela), men det var väldigt trevligt ändå.

Jag har bestämt mig för att införa en sykväll i veckan från och med nu - eftersom det var sista juntan för terminen och jag har så många projekt som bara ligger. Så på tisdagar ska jag plocka fram symaskinen och börja göra klart (alternativt rensa bort) plagg i min "göra-om hög" (eller högar, om jag ska vara ärlig. Stora högar.). Ett första steg blev klart på Syjuntan.

En väldigt enkel sak - jag har haft den här blusen liggande i gömmorna länge. Den är egentligen några storlekar för stor, och därför har knytbandet i halsen inte gått att knyta snyggt på mig (eftersom halsmåttet är anpassat för någon som har st 44-46 och inte 38-40).

Så här såg den ut:




Jag sprättade upp banden och sydd fast dem ner över halsringningen, och nu har blusen fått en ny sorts krage:




Presenten till våra vänners lille son blev också klar i början av veckan, det var de här elefanten:

Den är märkt med hans namn i gula kedjestygn på andra sidan. Det var den första elefant som jag namnmärkte, och jag ska nog fortsätta med det, det blir fint. En annan skillnad mot de två jag gjort förut är att den här är fylld med tygtrasor istället för bomullsvadd. Den blir tyngre och tjockare, men det måste ju inte vara en nackdel - då kan den ju användas som en liten kudde. Och så blir den mer maskintvättbar.

Allt den här sömnaden har gjort mig inspirerad till att ta upp Hantverksutmaningen 2011 igen, som jag skrev om i ett inlägg i januari. 

Jag vet att Hanna, Petra och Memman är med - har ni några önskemål, tjejer? Memman - jag skulle gärna vilja ha en sån där Ploppz, eller en uggla. Vad är du sugen på?

Och vad säger du, Annica? Vill du var med? Jag kan tänka mig att byta en Hjärtekatt mot en Alicebörs :)

Det finns plats för minst sju till i utmaningen (eftersom jag lagt ut den även på Facebook måste det ju finnas plats för 10 personer som deltar förutom mig), så det är bara att hojta om någon av ni andra läsare är sugna. Och det måste inte alls vara sydda, virkade eller stickade saker som hantverkas - kravet är ju att det skall vara gjort med dina egna händer. Hembakt, pärlsmycken, origami, handgjorda kort, en tavla, en handskriven dikt, ett foto, plåtslöjd, det finns många tänkbara takniker att använda.

På tillexempel 365 saker du kan slöjda, recraft.se , 100 homemade gift ideas, zickermans.se och instructables.com finns en massa roliga och konstiga idéer i olika svårighetsgrad.

/L




Kryddor och återbruk

Från det ena till det andra köpte vi en fin sak i helgen:




Så nu är vi uppe i två burkar och en hylla av återbrukad plåt från Indiska här hemma.


De har en hel del återbrukat på Indiska just nu, mest flätade korgar/burkar, men också en hängande lykta med sustansade mönster. Och sittkuddar i återbrukat tyg i en jättefin modell, som jag är sugen på att sy en egen av. Jag har ju en del tyg som ligger och väntar......

Här är några bilder från butikens hemsida, så att ni ser vad jag menar:

Superfin flätad bruk i metall. Jag har sett mycket flätad återbrukad plast, tyg och papper förut, men inte plåt.
Vill verkligen lära mig korgflätning nån gång, har bara flätat platta saker (band, alltså) förut.


Korg av återanvända plastband. Fint med så många olika färger!

Och så lyktan. En kurs i plåtslöjd skulle inte sitta fel, heller...

Nu är ju just de här tygerna kanske lite i gulligaste laget/för mycket shabby chic för min smak, men jag gillar verkligen modellen. Borde kanske ta och köpa ett sånt där set med underlägg och rullkniv till lapptäckssömnad först, så att bitarna blir lika stora och jämna. Kudden borde ju kunna sys i nästan vilket tyg som helst, eller virkas/stickas för den delen. Kanske kunde jag göra en riktigt blandad variant, av småbitar och provlappar till och med? Bara den går att tvätta så. Tyginventering i helgen!

Nu: plugg.

/L









Masken

Ja, precis som förra gången jag var ute och roade mig glömde jag bort att ta kort...
Här har ni masken i alla fall, på en bild från dagen efter. Tyvärr blev påfågelsfjädrarna lite stukade när de låg i väskan på vägen hem, men en idé om hur det såg ut kan ni i alla fall få.




/L

Hantverksutmaningen 2011

På Facebook cirkulerar just nu det här meddelandet:

"Jag deltar i en hantverksutmaning för att stöda kreativitet. Jag lovar att skapa något med egna händer åt de fem första som kommenterar på denna status. Därefter måste ni lova att kopiera detta till er egen status och lova samma som jag. Alltså: verken/gåvorna tillverkas själv och levereras under år 2011, även via post. Hänger du med?"

Jag har läst och funderat, och bestämt mig för att hoppa på tåget. Dels därför att jag behöver komma igång med att hantverka igen, men mest för att jag är så himla feg när det gäller att göra saker åt andra. Jag tycker aldrig att mina saker blir bra nog att ge bort, trots att jag har fått mycket positiv kritik när jag har visat min alster för andra, och till och med sålt lite grann på en julmarknad i Falun 2009.

Så nu tänkte jag samla lite bilder här för den som är nyfiken på vad det kan tänkas bli. En del av dem har ni väl sett förut, men det får gå ändå :)

Handsydd och handbroderad elefant i linne.


Nålbrev av möbeltygsprover med pärlor och broderi.


Linnebörsar med Alice-änglar i applikationsteknik, broderi och pärlor.


Armband i linne, bomull och ylle med pärlor och pajletter.


Nåldynor i ylle med broderier i ullgarn.


Kuddfodral i linne med broderier i mouliné-garn.


Pärlstickade yllemuddar.


Sydda muddar av återbrukade tyger och tovat material.


Återbrukade muddar och mobiltelefonfodral (från början en mössa) med pärlbroderi.


Överst armband med pärlor av horn, ben och metall (metallpärlorna hämtade från gamla smycken).
Armband av cheimoyafrön och silvertråd (det nedre).

Halsband av återbrukade glaspärlor, rocaille och små metallpärlor från örhängeskrokar, överst.
Halsband av cherimoyafrön på metalltråd och återbrukade träpärlor, underst.


Smycken av återbrukade pärlemorklädda vaxpärlor och nyköpta turkoser, bergskristall och glas.


Örhängen av blandade pärlor. De med gul pärla i mitten och de bronsfärgade med gröna pärlor nere till höger har egentillverkade ringar, resten är köpta.


Glasögonfodral av ytterfacket på en gammal ryggsäck.


Pennhållare virkad av mattrasor.

Och nu när jag visat det även för er som inte finns på Facebook får jag väl utmana er också. De första fem som kommenterar....

/L

Mormorsrutorna, del II

Som vanligt (eller i alla fall ofta) här på "livet efteralice" blir det tvära kast, en salig blandning av det hemska och det vardagliga, det viktiga och det inte riktigt så viktiga. Iofs ÄR hantverk väldigt viktigt för mig, men ändå.

Projektet "Lina-lär-sig-själv-nya-virktekniker" presenterar:

Bilder på mormorsrutor :)

Så här ser två hyfsade varv ut:


Tre misslyckade varv (innan jag kom på det där med ökningen i hörnen) blir en sån här liten "mössa":


Och så här ser ser det ut efter att jag äntligen fattade galoppen:


och så en i tunnare garn:


Instruktionen som jag följde finns här, på Hemmets Journals virkskola.

Och nu funderar jag på att använda en del av mina udda garnnystan och virka en monsterruta :) Billigt garn.net, som beskrivningen kommer från, den är förresten ett riktigt härligt knasigt ställe med återbruksidéer av storslagna mått. 

/L

Mormorsrutorna

Jag tycker inte om att hantverka efter beskrivningar. Jag vill inspireras, pröva mig fram och lära av mina misstag, inte serveras en färdig lösning. Därför plockar jag oftast isär sådana där färdiga paket för broderi, smycketillverkning och liknande, för att med materialen som ingår i dem skapa efter eget huvud. Jag ritar broderimönster på fri hand, klipper isär kläder jag tröttnat på för att se om de kan bli något annat, tar mig an utmaningen att skapa med det som finns till hands, prövar nya kombinationer.

Och det är den här inställningen till beskrivningar som är den stora anledningen till att jag aldrig lärt mig att sticka eller virka något annat än fyrkantiga eller rektangulära stycken. Jag har fler halsdukar och pulsvärmare än jag behöver, men alldeles för få sockor. Jag har aldrig stickat, virkat eller nålbundit en mössa som är i rätt storlek eller alldeles knölig därför att jag misslyckats med att öka maskorna (öglorna, när det gäller nålbindning) på ett vettigt sätt.

När jag väl har satt mig ner med ett virkprojekt så har jag snabbt läst igenom beskrivningen och sedan provat mig fram, som vanligt. Ibland har dett gått ganska bra, i bland.... inte så bra. Som med mormorsrutorna. Alla verkar kunna göra dem, och gilla dem, och använda dem till allt möjligt. Så, jag bestämde mig för att försöka. En instruktion med bilder som kompletterade illustrationerna jag har i min grundbok om vikning och stickning, några överblivna garnnystan, en nål nr 4, och så satte jag i gång. Och misslyckades.

Första försöket såg mest ut som nån sorts amöba, utan minsta tillstymmelse till den fyrkantighet som min mammas rutor har. Efte ett antal försök till lyckades jag få till et helt ok första varv, och sedan när jag förstod att jag måste avsluta och fästa tråden gick det ännu bättre.... :)

Men det där attans andra varvet ville inte bli bra. Kanske är det inte bra att ha två olika tjocka garner, tänkte jag. Kanske är den här nålen för tjock för de här garnet, tänkte jag. Jag tittade mer på bilderna och trodde att jag förstod vad som var felet, men det blev inte mycket bättre. Varv två blev på något sätt för snävt och drog ihop hela arbetet till en liten mössa. Jag bytte garn, men det blev fortfarande en liten mössa.

Och sen så läste jag faktiskt beskrivningen, och insåg att jag skulle göra dubbelt så många stolpar i varje hörnbåge som jag hade gjort, och med luftmaskor däremellan. PLING!

Nu ser mina två varv fyrkantiga ut.

Så jo, jag har insett att det kan vara bra med beskrivningar. Särskilt om de också har foton, som många hantverksbloggar har. Alldeles speciellt bra är de om de inte utgår från att alla läsare förstår alla begrepp och förkortningar. Jag var tex tvungen att slå upp vad ett omslag betyder, och det var fasen inte lätt. Eller beskrivningen att man ska "virka runt ringen" i mitt senaste projekt, det var inte helt självklart för mig som knappt virkat alls, förrän jag såg foton.

Jag uppdaterar med bilder (med pedagogiska pilar och ordförklaringar) senare. Nu måste jag läsa på om gallringsrutiner.

/L


Nya projekt

Under tiden jag har väntat på besked och praktiken har jag försökt mig på lite allt möjligt för att få tiden att gå:

Origami. Den här båten är min nya favoritmodell.


Mera småslöjd: tre nya armband.



Jag har också försökt mig på två saker som jag länge velat lära mig: hårborttagning med tråd, på engelska kallat "threading", och inbakade flätor (eller "French braid"). Båda två kräver en del övning, men det går framåt. Jag hittade video-instruktioner som jag tycker är bra här och här (det finns många fler på YouTube).

En hel del katt-gos, Farmville-spelande och tittande på tv-serier har det också blivit, just nu ser jag om "Charmed/Förhäxad" och förundras över hur jag på 90-talet kunde tänka att alla andra årtionden hade haft sin speciella stil, men då hade vi ingen. Kanske tänker man alltid så om sin egen tid, eller så fanns det så många stilar samtidigt redan då att jag inte kunde se vad som var typiskt 90-tal? Två saker vet jag i alla fall, och det första är att jag är glad så länge de supertajta topparna som visar magen, de neonfärgade hucklena och de extremt lågt skurna jeansen inte kommer tillbaka så är jag väldigt glad. Det andra är att många av de andra (och snyggare) stilarna som visas i Förhäxad lika gärna skulle kunna vara tagna från Gina Tricots sortiment år 2010. Så, med tanke på att en hel del av modet just nu redan är tydligt influerat av 90-talets så är kanske risken överhängande att även det obekväma och extremt osmickrande kommer tillbaka, det med. Vi får se om jag hittar några bilder som jag kan visa upp som exempel senare.

Där ser man, jag inte bara känner mig gammal, jag ÄR gammal! :)

/L








Frustrerad väntan

Som alla som någon gång har haft kontakt med myndigheterna vet, så kan de ta lång tid på sig. Att jag har fått ok från museets sida om praktik där betyder tyvärr inte att jag har börjat ännu. AMS måste godkänna min praktik, och därför var jag nere hos dem i fredags. Min ordinarie handläggare var ledig så jag fick prata med en man som förklarade att han måste kolla upp museet med en tredje person (som också jobbar på AMS i Kalmar), och han skulle höra av sig på måndagen. Hela måndag gick, jag ringde på eftermiddagen för att försäkra mig om att han inte glömt bort mig: nejdå, han hade mina papper framför sig och skulle ringa så fort han fått besked. Tisdagen gick utan svar, idag är det onsdag och jag har fortfarande inte hört något.

Och som inte det vore nog för att göra mig på dåligt humör så fick jag brev från Försäkringskassan idag, där de meddelar att min sjukskrivning inte kommer att utredas eftersom de inte kan fastställa min inkomst.

Så här sitter jag och försöker använda min frustrerade energi tll något nyttigt. I förrgår tränade jag i köket medan jag lyssnade på P3, och i går försökte jag mig på ett nytt hantverk, nämligen origami. Det är riktigt roligt, även om jag bara har vikt några grundmodeller än så länge:


"Sanbo", en japansk ask tänkt för godis och liknande

"Vattenbomb". Kan kanske fungera som "konfettibomb" också?

"Trana" Misslyckades lite med vinkeln på huvudet, annars är jag rätt nöjd.

"Lilja"

"Kopp". Jag har inte provat att dricka ur den, men det ska tydligen gå om man inet har för tunnt papper!

Så kom alla mina gamla anteckningar och övningshäften från engelska-kursen i Göteborg till ny användning också! :)

/L


Trösthantverk

Djupdykning bland broderigarnerna...



plus tre halvfula småkuddar köpta på loppis....


plus en del av den stora bunten panelgardiner i linne som jag köpte på auktion när vi bodde i Falköping, några överblivna blixtlås och ett antal timmar framför tv:n och symaskinen blir:






Nya fina soffkuddar!

Nästa projekt blir nog att producera en hel hjord sådana här elefanter, fast i andra färger och tyger:


Att skapa hjälper mig att känna att jag i alla fall gör något meningsfullt med min tid.

/L

Väntar...

...på min nya symaskin som kommer med bussgods från Stockholm. Det är första gången jag har köpt en fabriksny maskin och den var inte direkt billig heller (men kostade mindre än ordinarie pris) så jag är lite nervös över att något ska gå fel.


Fin va? Janome Easy Jeans ska vara världens mest sålda symaskin, och jag har bara sett positiva omdömen och kommentarer om den. Den kan sy i allt från chiffong till segelduk eller flera lager denim och har 22 nyttosömmar, bland annat för stretchtyger. Nu ska här bli sömnad av! :) Mina högar med projekt som ska lagas och ändras växer för varje år, och jag har massor med idéer för barnkläder. Egentligen vågar jag väl inte sy något till Ärtorna ännu, men om jag intalar mig själv att jag syr bara för att det är roligt och att det alltid går att skänka bort eller sälja annars så ska det nog gå bra.

Det lär komma en recension senare... ;)


/L

På andra sidan tentan

I ett tidigare inlägg funderade jag på hur vardagen som tvillinggravid skulle kunna komma att se ut. En lösning på att magen redan nu är lite för stor att böja sig över utan att det blir obekvämt (en dålig kombination med vårt väldigt låga soffbord, där vi äter så gott som alla våra måltider) och för att jag ska kunna titta på saker på datorn även när jag ligger i sängen/soffan hittade min kära mor i form av ett höj och sänkbart litet bord i "tantkatalogen" City Look.

Det ser ut så här:


När vi i fredags lånade firmabilen och åkte till vårt närmaste köpcentrum för att veckohandla och vågade oss in på IKEA (barnavdelningen är fortfarande jobbig att gå igenom) för att titta på liknande lösningar hittade vi det här bordet:



Det är perfekt! Jag orkar bära det själv, det är lätt att höja/sänka/ändra vinkeln på, och har redan kommit till användning som någonstans att ha laptopen istället för stereo när jag syr och som matbord och pysselbord vid soffan på kvällarna. 

Hantverkandet har också kommit igång sedan jag fick in min sista tenta. Jag har plockat isär och gjort rent min gamla symaskin (men den syr fortfarande inte fina sömmar, så nu har jag gett upp och tittar på nya maskiner), funderar på flera göra-om/lagnings-projekt och sist men inte minst har det blivit två Aliceänglar till.



Så, vad säger du Ugglefot? Vilken passar bäst med det du tänkt dig? 

/L

Dagens aliceängel....

...ser ut så här.


I helgen får jag nog ta och försöka montera några, annars sitter jag snart här med en hel hög små broderade lappar och inga börsar :)

/L






Hon finns i allt jag gör.

Trots att jag helst inte kallar mig änglamamma eller vår Alice för en ängel, så har jag alltid gillat änglar som bildspråk. Eftersom Alices mormor dessutom halvt om halvt samlar på dem så har jag sett många olika variander genom åren.

Just nu hantverkar jag för fulla muggar på kvällarna i förhoppning om att få sälja lite av mina grejor på julmarknaden vid Falu gruva där min mamma har fått bord tillsammans med en kompis. Förutom broderade armband och nåldynor gör jag små börsar, och häromkvällen fick jag idén att göra fler som liknar den änglabörs som jag gjort till mamma (hon har också fått en broderad nåldyna med en ängel och en ullig, mullig tovad ängel i present vid andra tillfällen). Sagt och gjort - fyra små lappar med varsin ängel på knopades ihop och ska sedan fästas på en bakgrund i linne.

Jag kallar dem Aliceänglar. Så här ser de ut:



Mamma/Mormors änglabörs. Så här ser de färdiga börsarna ut när änglarna monterats.


Här har vi nåldyna med en annan typ av ängel.


Några av de äldre armbanden.


Några äldre nåldynor


När jag hantverkar mår jag lite bättre, och änglarna påminner mig om Alice. På så vis finns hon också i mitt hantverk, som i allt annat jag gör. Alltid.

RSS 2.0