livetefteralice

Jag tycker inte om att hantverka efter beskrivningar. Jag vill inspireras, pröva mig fram och lära av mina misstag, inte serveras en färdig lösning. Därför plockar jag oftast isär sådana där färdiga paket för broderi, smycketillverkning och liknande, för att med materialen som ingår i dem skapa efter eget huvud. Jag ritar broderimönster på fri hand, klipper isär kläder jag tröttnat på för att se om de kan bli något annat, tar mig an utmaningen att skapa med det som finns till hands, prövar nya kombinationer.

Och det är den här inställningen till beskrivningar som är den stora anledningen till att jag aldrig lärt mig att sticka eller virka något annat än fyrkantiga eller rektangulära stycken. Jag har fler halsdukar och pulsvärmare än jag behöver, men alldeles för få sockor. Jag har aldrig stickat, virkat eller nålbundit en mössa som är i rätt storlek eller alldeles knölig därför att jag misslyckats med att öka maskorna (öglorna, när det gäller nålbindning) på ett vettigt sätt.

När jag väl har satt mig ner med ett virkprojekt så har jag snabbt läst igenom beskrivningen och sedan provat mig fram, som vanligt. Ibland har dett gått ganska bra, i bland.... inte så bra. Som med mormorsrutorna. Alla verkar kunna göra dem, och gilla dem, och använda dem till allt möjligt. Så, jag bestämde mig för att försöka. En instruktion med bilder som kompletterade illustrationerna jag har i min grundbok om vikning och stickning, några överblivna garnnystan, en nål nr 4, och så satte jag i gång. Och misslyckades.

Första försöket såg mest ut som nån sorts amöba, utan minsta tillstymmelse till den fyrkantighet som min mammas rutor har. Efte ett antal försök till lyckades jag få till et helt ok första varv, och sedan när jag förstod att jag måste avsluta och fästa tråden gick det ännu bättre.... :)

Men det där attans andra varvet ville inte bli bra. Kanske är det inte bra att ha två olika tjocka garner, tänkte jag. Kanske är den här nålen för tjock för de här garnet, tänkte jag. Jag tittade mer på bilderna och trodde att jag förstod vad som var felet, men det blev inte mycket bättre. Varv två blev på något sätt för snävt och drog ihop hela arbetet till en liten mössa. Jag bytte garn, men det blev fortfarande en liten mössa.

Och sen så läste jag faktiskt beskrivningen, och insåg att jag skulle göra dubbelt så många stolpar i varje hörnbåge som jag hade gjort, och med luftmaskor däremellan. PLING!

Nu ser mina två varv fyrkantiga ut.

Så jo, jag har insett att det kan vara bra med beskrivningar. Särskilt om de också har foton, som många hantverksbloggar har. Alldeles speciellt bra är de om de inte utgår från att alla läsare förstår alla begrepp och förkortningar. Jag var tex tvungen att slå upp vad ett omslag betyder, och det var fasen inte lätt. Eller beskrivningen att man ska "virka runt ringen" i mitt senaste projekt, det var inte helt självklart för mig som knappt virkat alls, förrän jag såg foton.

Jag uppdaterar med bilder (med pedagogiska pilar och ordförklaringar) senare. Nu måste jag läsa på om gallringsrutiner.

/L