Eskil och Max
Jag ska försöka sysselsätta mig tills D kommer hem, och så ska jag ge en minnesgåva till Spädbarnsfonden.
Väldigt blandade känslor idag, och inte blev det bättre av den här idiotiska insändaren i dagens tidning:
"För lätt med abort i Sverige"
ABORT. Sverige är ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter, men inte när det gäller de ofödda barnens rättigheter. Sverige har det högsta antalet tonårsaborter i Europa och det är det enda land i världen som tillåter abort upp till vecka 18. Barn som föds i vecka 18 kan faktiskt överleva. De aborterade fostren lever ofta efter aborten och läggs bara att självdö. I Norge får gravida tonåringar hjälp och stöd att hitta utvägar så att de inte behöver göra abort. Många kvinnor mår psykiskt dåligt efter en abort. Skolornas sexualundervisning borde inkludera den informationen också. /Lena Petersson, Östhammar.
Det är så många saker i den här korta insändaren som gör mig arg och ledsen, och idag av alla dagar behövde jag verkligen inte läsa sån här smörja. En annan dag, när jag mår bättre ska jag försöka förklara varför. Och kanske till och med skriva ett svar till tidningen, om inte annat för att hennes faktafel borde bemötas.
Men inte idag. Idag är Max och Eskils dag, och jag vill tänka på dem. Ikväll ska jag tända deras ljus och ha det framme på bordet i vardagsrummet, och så ska vi ju till graven med blommor i eftermiddag.
/L
Kram. Mina tankar till killarn
Kan inte ens föreställa mig hur det känns att tända ljus på sina barns grav, tänker på er. Kramar
Tack, båda två. Jag önskar verkligen ingen att behöva ha sina barn på kyrkogården istället för hemma där de borde vara.