En midsommarnattsdröm i ditt undermedvetna
Det hette festen jag var på i förrgår. Där fanns ett rum med bläckplumpstest (Rorschach) på väggen och en fint bäddad säng som skulle påminna om en divan i ett klassiskt mottagningsrum hos en psykolog. På våra bålglas stod olika små mystiska meddelanden, och på bordet i köket fanns böcker om drömtydning, spådomshandböcker och liknande. Den ena värdinnan, Maria (som jag hantverkat med på Kalmar nation) var älvdrottningen Titania i lång vit klänning, sidenslöja och långa spetsiga öron och mina goda vänner I och C var älvfolk med rådjurshorn som såg ut att växa på hennes huvud och prästkragar i det blonda håret, respektive en mystisk figur i svart kåpa med pentagram runt halsen och en vacker vandringsstav. Vi hade också bland andra ännu en älva, Virginia Woolf och en Absinth-fe i en helt underbar balklänning från femtiotalet bland gästerna.
Jag bestämde mig några timmar innan jag skulle cykla ner på stan att klä mig som någon sorts stereotyp spågumma med Pirates of the Carribean-inspiration. Det var mest för att det var den enda jag kom på som var bekvämt och som jag kunde cykla i, men det blev väldigt bra! Fotsid, vid svart kjol till den fina vita linneblusen och det vändbara röda livstycket med drakar på fodret som vännen Jenny sydde efter mina mått när hon gick på Tillskärarakedemien i Göteborg. De svarta indiska tofflorna med pärlor och pajletter som svägerskan E köpte i Southhall och som jag senare fick av henne. En massa mörkt smink runt ögonen, två siden-schalar knutna runt huvudet, dinglande örhängen, stora ringar på nästan varje finger, rasslande armband och fotkedja med bjällror, och en hel bunt stora tunga halsband.
Ungefär så här såg det ut:
Bild av Ida från Idas Hantverk.
Det var en jättetrevlig kväll, och helt plötsligt var klockan över midnatt och jag skulle byta om och gäspande cykla hem till mig. När jag skulle svänga ut på Norbyvägen åkte en buss nr 7 förbi, och tänka sig - det var min man som körde den :) Så nu har jag sett honom bakom ratten för första gången, det gjorde mig stolt att se resultatet av allt hans plugg och slit.
/L
Jag bestämde mig några timmar innan jag skulle cykla ner på stan att klä mig som någon sorts stereotyp spågumma med Pirates of the Carribean-inspiration. Det var mest för att det var den enda jag kom på som var bekvämt och som jag kunde cykla i, men det blev väldigt bra! Fotsid, vid svart kjol till den fina vita linneblusen och det vändbara röda livstycket med drakar på fodret som vännen Jenny sydde efter mina mått när hon gick på Tillskärarakedemien i Göteborg. De svarta indiska tofflorna med pärlor och pajletter som svägerskan E köpte i Southhall och som jag senare fick av henne. En massa mörkt smink runt ögonen, två siden-schalar knutna runt huvudet, dinglande örhängen, stora ringar på nästan varje finger, rasslande armband och fotkedja med bjällror, och en hel bunt stora tunga halsband.
Ungefär så här såg det ut:
Bild av Ida från Idas Hantverk.
Det var en jättetrevlig kväll, och helt plötsligt var klockan över midnatt och jag skulle byta om och gäspande cykla hem till mig. När jag skulle svänga ut på Norbyvägen åkte en buss nr 7 förbi, och tänka sig - det var min man som körde den :) Så nu har jag sett honom bakom ratten för första gången, det gjorde mig stolt att se resultatet av allt hans plugg och slit.
/L
Kommentarer
Trackback
