livetefteralice

Tack för era kommentarer. Om Mini blir riktigt lugn så kommer vi att åka in, men än så länge har det inte behövts eftersom hon brukar svara bra på just sånt som ni tipsade om: djupa andetag, kallt vatten och när jag ändrar ställning i sängen.

Vi var hos barnmorskan i eftermiddags, Mini och jag. Magen har växt med några cm till, hjärtat slår fint och hon ligger med huvudet neråt. BM trodde inte att hon var fixerad än, men jag tar det som ett bra tecken att Mini i alla fall övar på att ligga i rätt position inför förlossningen. Som en liten ostbåge ligger hon visst: huvudet neråt, ryggen och rumpan till vänster om min navel, och fötterna ut mot min högra sida. Det förklarar ju både sparkarna ner i madrassen när jag ligger vänd mot D på nätterna, och den rejäla bulan som dyker upp ibland på vänster sida av magen när lillan rör sig därinne.

Det var skönt att komma ut lite nu när vädret är så fint, och att höra att så vitt det går att se så är allt fortfarande som det ska därinne i ettan. Men nu längtar jag till måndag! D har inte kunnat komma iväg från jobbet på de få lediga tider som Spec-MVC hade att välja på, så jag ska åka dit utan honom. Det känns inte nervöst, för vår jättesnälla vän M har erbjudit sig att följa med mig, så jag behöver inte vara ensam. Däremot känns det trist att han inte får se Mini på vad som troligen är det sista ultraljudet (speciellt om det görs i 3D, för ett sådant har ju ingen av oss sett förut), så jag hoppas att jag får bilder med mig hem.

/L