Det har inte hänt nåt nytt, förutom att jag mår sämre
D blev tvungen att gå till jobbet innan jag fick komma in på undersökning, men min fina BM Y gjorde ett bra jobb med att fortsätta lugna ner mig på egen hand. Hon tog en kurva på Minis hjätslag, och kände efter hur hon låg i magen, och sa att allt verkade helt normalt. Mini ligger fortfarande med huvudet neråt, men inte fixerad i mitt bäcken, utan just nu med benen uppdragna som en liten groda. Det var nog därför rörelserna hade kännts annorlunda i natt, sa Y. Och sen ringde hon till bedömningsmottagningen på Ackis och förklarade läget för dem, så att jag fick en tid där imorgon klockan tio. Jag vet inte vad jag kan få ut av den, men jag ska iaf få träffa en läkare och prata om igångsättning - hur de tänker om det och hur jag tänker. För sådan full panik som jag hade i morse, när jag mådde illa och var yr och knappt kunde andas för att jag var så rädd, sådana dagar kan jag inte hantera. Jag trodde inte att jag mådde riktigt så dåligt av oron, men det gör jag visst.
Imorgon är ju en onsdag, och det betyder vecka 37+0. Mini börjar alltså räknas som fullgången (beroende lite på vilka bok jag läser eller på vilkets landstings hemsida jag tittar på), så jag har visst hopp om att läkarna ska tycka att det är bättre att hjälpa henne på traven ut snart än att hon ska ligga kvar och bli översköljd med mina ångesthormoner och få en mamma som är helt utmattad av sömnbrist innan förlossningen kommer igång av sig själv.
Att välja mellan två saker som inte är helt optimala, med andra ord. Visst är igångsättning inte det bästa för varken Mini eller mig, men det är inte skadligt för någon av oss heller. Och hon är ju nästan fullgången nu.
Jag har spenderat större delen av eftermiddagen på soffan med att sova ikapp och gosa på Tösen, och nu ska jag försöka ta tag i lite uppsatsskrivande, att fylla i blanketter från Försäkringskassan och annat viktigt.
/L
Jag hoppas för eran skull att de sätter igång dig!
Önskar så att ni slapp oroas mer nu.
Stora kramar Tess W
Hej! Hoppas att du får bli igångsatt om du känner sådan oro att du inte får sova. En kompis till mig blev igångsatt i v 35pga oro så det går. Styrkekramar Elin
37 fulla! Det magiska! På Akkis sätter de igång en då, om det är enda lösningen, men som du säger kan det fysiskt sett vara bättre att vänta (eller helt slippa igånsättning, men tyvärr har det ej varit alternativ för mig). Beror lite på hur den välbekant tappen är, hur lätt/gärna de sätter igång det hela, men det där tar väl läkaren imorgon. Ring om vill prata, känns som att just igångsättningar är min specialitet, som jag vridit och vänt på detta ämne. Huvva.
Många kramar! Snart är ni i mål! Jo, det är ni, så det så, o ni klarar denna sista biten med.
Håller tummarna för att du får det besked du önskar hos läkaren i morgon!
Hej. Vilken fin blogg och vilket fint minne. Vi förlora vår Levi för tre månader sedan.
Gå gärna in och kolla på www.ettsaknatbarn.se. Kommentera gärna.
Vänligen
Björn