38+2 och gårdagens sjukhusbesök
Men istället känns det som att hon är överburen. Vi var så inställda på att hon skulle vilja komma ut redan i vecka 36 att varje dag som gått sedan dess känns som övertid, speciellt nu när vi vet att hon är "färdig" därinne.
Sjukhusbesöket i går gick över förväntan. Läkaren var samma som gjorde tillväxtultraljudet på mig, och hon var väldigt medkännande (hon sa till exempel flera gånger att hon bara kunde tänka sig hur jobbigt vi har det). Det var tydligt att hon gärna ville ge mig igångsättning redan igår eftersom hon såg hur viktigt det är för både mig och D, och att hon inte gillade att behöva rekommendera att vi väntar lite till. Jag är nämligen tyvärr fortfarande helt omogen...
Doktor M provade därför att dra i kanterna på livmodern för att reta tappen (det gjorde väldigt ont), och gav mig en ny tid för bedömning på måndag. Det är bara att hoppas på att Mini fortsätter att busa runt så att jag kan slappna av i allafall lite grann, och att tappjäfelen bestämmer sig för att öppnas åtminstone lite grann under helgen. En helt omogen tapp måste nämligen sättas igång med ett hormonliknande ämne som heter prostaglandin (samma som kroppen själv producerar för att mjuka upp livmoderhalsen inför förlossning), medan en lite öppen tapp kan retas på lite säkrare mekanisk väg (då används en vattenfylld ballong som tynger på tappen inifrån livmodern), och med en mogen tapp kan de sticka hål på fosterhinnorna och starta förlossningen genom att vattnet går (och koppla ett dropp som stimulerar värkarna). Det sista är det som mest liknar ett naturligt förlopp som jag förstod det, och det var så de gjorde i Linköping när Alice föddes.
Ni märker skillnaden mellan den här läkaren och den förre jag träffade? Visserligen gör de inom vården stor skilnad på vecka 37 och vecka 38, men ändå. Doktor M tog min och Ds rädsla på allvar, och lovade att om inget hade hänt av sig själv så ska jag hur som helst sättas igång senast v 40+0.
Så om jag bara står ut i mindre än två veckor så kommer vi få träffa vår bebis som senast v 40+3 (det kan ta upp till tre dagar för igångsättningen att fungera). Att ha ett slutdatum för graviditeten känns som att en stor tyngd har släppt från axlarna, även om jag fortfarande är som besatt av Minis rörelser och rädd av och till (fast inte de senaste dagarna, för hon har rört sig mycket).
Jag kan nog kanske klara av att vänta tills 40+0 om jag måste. Utan att bryta ihop fullständigt och behöva kräva igångsättning, alltså.
På det hela taget var det en förvånansvärt bra dag igår.
Och så här såg vi ut i förrgår, på 38+0. Vinkeln lägger väl på lite extra också, men jag är väldigt stor nu. :)
/L
Tänker på er! Håller med om att det känns lite bättre att ha ett datum. Så blev det ju automatiskt för oss då vi fick snitt. Men väntan är jobbig. Hoppas att svepningen gjorde susen nu. Kram!
Oj vad hon har byggt ut! mycket bra att ni fick fräffa en mänsklig o förstående läkare. Kram.
Snygging ;-) <3
Tjockis ;)
Oj vilken mage, det ser riktigt härligt ut även om jag förstår att det inte är det med all oro. Kan inte ens föreställa mig.. Tänker på er massor, så det är bra att du uppdaterar så man vet vad som händer. :)
Hoppas hon kommer snart! Jag och Edith vill träffa er!
Vilken fin mage! Jag förstår att ni är oroliga och att det är extremt påfrestande att bara vänta. Jag har inte förlorat något barn under graviditeten och jag har varit orolig ändå, så jag kan inte ens föreställa mig hur det känns för er.
Med lite tur kanske läkarens sätt att dra i livmoderkanten får effekt. Vår barnmorska gjorde något liknande när jag väntade Tildas lillebror. Då var jag visserligen 5 dagar över beräknat datum och hon tyckte att tappen hade mjuknat (minns inte detaljerna nu). Han föddes dagen efter :-)
Tänker på er och tittar in här lite då och då.
Kram ,Tildas mamma
Åh vad fin du är. Stor vacker bebismage på en vacker tjej. Jag förstår att det är jobbig väntan nu. Tiden sniglar sig fram. Det där med att reta tappen tror jag funkade för oss. Vi hade ev igångsättn 38+0 men var ej mogen o fick åka hem. Men precis som för dig så drog hon lite i tappen (ont som bara f*n). Dagen efter gick vattnet hemma så då var det igång av sig själv. Hoppas det blir lika för dig. Lycka till
Åh vad fina ni är du och magen! Håller tummarna för att retningen gjorde susen och att du får åka till förlossningen för att föda barn nu i helgen! Lycka till!
