En olyckssyster i nöd
Det är så tragiskt att så många av oss som förlorat barn ska behöva drabbas flera gånger!
"Döden hatar barn. Döden är en lismande, idiotisk hynda med sneda gula ögon som vill kapa familjebanden, vill få dig att bli det sista lövet på familjeträdet. Döden vill utplåna oss, allting som är framtid med oss", skrev Marcus Birro i en krönika för Dalarnas Tidningar när hans och Jonnas dotter föddes.
Så känner jag det också nu. För Maddes Philip och det nya barnet, för våra tre små älsklingar och för alla de andra barn som inte fick leva fast de var så älskade.
Men jag hoppas, jag hoppas tills jag blir klarblå i ansiktet att Madde också ska kunna citera Birro och säga:
"Ha, döden! Där fick du! Kryp nu under. Kryp tillbaka ner till det där osande hålet du kom upp ur."
Jag hoppas på levande syskon i alla våra familjer!
/L
Två förluster innan insatser sätts in verkar vara mer regel än undantag. Jag har förlorat en son i v 23 och en i v 18. Först nu känner jag att jag blir tagen på allvar. Nu räknas jag till spec.-mödravård, nu när händelserna kan generaliseras! Ofattbart. Riktlinjer/rutiner vid ny graviditet efter förtidsbörd?? Ska man ha "tur" med vilken läkare man träffar?!
Hoppas, hoppas det ska gå bra för Madde!
Hej!
Jag googlade efter ett inlägg och hamnade här.
Tack så oerhört mycket för ditt inlägg, det värmer i mitt hjärta att jag och min lilla tjej hade fler bakom oss som hoppades på att det skulle gå bra.
Många tack kramar <3
