En stor förändring

Den sista punkten på Mitt (nya) kontrakt med mig själv lyder  som följer:

*Att på olika andra sätt försöka göra så att denna graviditet känns och är lite annorlunda än den förra, så att Ärtan blir en egen individ i tanken redan från början. Det kan bli svårt nog att inte känna att jag fortfarande är gravid med Alice, speciellt eftersom nästan hela den här graviditeten kommer att vara under samma tid på året. Eller kanske kan det snarare kännas som att jag är gravid med Alice igen, men hur som helst så vill jag hjälpa mig själv (och kanske även D om han också får det svårt att skilja dem åt) att tänka att det här är en ny graviditet.


I går gjorde jag äntligen slag i saken och gjorde något som verkligen hjälpte mig med det, en sak som jag velat göra i flera år, men speciellt sedan vi kom hem från Linköping.

Jag har klippt av mig håret!

När D och jag kom hem som nyförlovade från London i augusti 2005 började jag spara ut håret för att kunna ha många olika uppsättningar att välja på när vi väl gifte oss. Det hann bli långt innan vi gifte oss i Tiarp den 28:e juni 2008, och innan Alice föddes den 26 juni året därefter. Jag har ofta tänkt på och pratat om att det var dags att klippa mig, men ändå har jag dragit på det. Jag har nämligen två små problem när det gäller att gå till frisören: dels är jag snål (och vill alltså ha en ny frisyr varje gång för att känna att jag fått valuta för pengarna), och dels vill jag ha en frisör som jag litar på. Ni vet kanske hur vissa människor måste få gå till samma läkare eller tandläkare varje gång för att kunna känna sig trygga? Sådan är jag med frisörer, och det blir ju lite extra kompicerat av att jag har flyttat så ofta de senaste tio åren ;)

Så när vi då kom hem till Kalmar igen från sjukhuset i Linköping, efter att ha fått och förlorat vårt efterlängtade älskade första barn på en och samma dag stod jag inte ut med att se varken min spegelbild eller mitt hår. Den långa flätan tillhörde en annan, hon som var lycklig när hon gifte sig, hon som fick håret flätat av en av de underbara undersköterskorna under värkarbetet, hon som hade haft långt hår på alla bilder när Alice låg i magen. Mitt långa hår var en smärtsam påminnelse om lyckligare tider, och jag funderade allvarligt på att ta första bästa sax och klippa av det här hemma. Lyckligtvis gjorde jag inte det, men som jag har längtat efter att få det gjort! Och eftersom det var ett så stort steg både praktiskt och symboliskt har jag fortsatt att skjuta upp det.


Bröllopsfrisyren


Längden den 10 jan 2010


Tills i går eftermiddag, när jag och vännen E var på stan. Vi gick förbi salongen flera gånger, men till slut tog jag mod till mig och traskade in, frågade om jag kunde få en drop-in tid där och då, och förklarade att jag ville klippa av mig håret men behålla flätan. Jag var nog inte så tydlig först, för när frisören fick klart för sig att jag ville bli av med mer än hälften av mitt långa tjocka hår såg hon tydligt nervös ut. Efter att jag förklarat ungefär vad jag ville ha och varför flätan skulle sparas (för att läggas i Alicelådan) flätade hon om den, vaxade den och lade den i en liten påse åt mig, det gjorde mig varm om hjärtat.

Så gick det som det brukar när jag väl sitter där i stolen: jag var jätteförväntansfull och blev väldigt lättad så snart flätan var avklippt. Vi bollade idéer fram och tillbaka och jag fick fullt förtroende för henne. Men vi fick båda en överraskning när det visade sig att den flikiga, raka frisyr jag hade tänkt mig visade sig vara helt omöjlig. Mitt hår har blivit lockigt! Om det är pga tyngden det har burit upp så länge, graviditetshormoner eller något helt annat får visa sig med tiden.

Jag kände mig SÅ fin och lättad när jag kom ut från salongen! Ds första kommentarer var att han inte kände igen mig och att jag såg ut som Regina Spektor. Det senare väljer jag att ta som en komplimang :)


Flätan ÄNTLIGEN avklippt! Tack fina vännen Ugglefot för idén om att lägga den i Alicelådan!


Nöjd och glad!

Kommentarer
Postat av: Sofia

Fin, finare, Lina

Söt, sötare, Lina

Vacker, vackrare, Lina

2010-01-24 @ 19:44:13
URL: http://socka.blogg.se/
Postat av: Sofie (stolt Ugglefot)

SOCKER!

2010-01-25 @ 02:44:17
URL: http://ugglefot.blogspot.com
Postat av: Tildas mamma

Tjusigt! Visst är det skönt att förändra sitt utseende drastiskt med en hårklippning! Och en kul bonus att ditt hår blivit lockigt :-)

Jag har också funderingar på hur vi ska göra för att kunna förstå att det inte är Tilda som växer i magen och för att ge det lilla syskonet en egen identitet redan i magen. Dessa funderingar finns hos mig trots att Tilda hann bli nästan 1,5 år, så jag förstår att det kan kännas ännu mer så för er, som får graviditeterna så tätt inpå varandra. Jag tror att det skulle vara till hjälp om vi kan få reda på barnets kön redan nu, så att det inte kommer som en överraskning vid förlossningen. Ska fråga om det när vi gör ultraljud på fredag. Det vore bra att kunna tänka på lillasyskonet som en pojke eller en flicka. Så kände jag inte under de två första graviditeterna, utan jag tror att det kan ha att göra med att jag gärna vill kunna ge syskonet en egen identitet redan nu, för att inte förväxla det med Tilda. Dessa tankar var i o f s mycket starkare i början av graviditeten, nu (i v 19) känns det mer självklart att det inte är Tilda som kommer tillbaka.

Jag tror att det är ett smart drag av dig att byta frisyr. Ett steg bort från det som varit. Och snyggt blev det också! :-)

Ha det bra!

Kram, Tildas mamma

2010-01-26 @ 15:24:47
URL: http://tildasmamma.wordpress.com
Postat av: Jenny

Det blev himla snyggt :)

2010-01-31 @ 09:31:03
URL: http://eisblume.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0