livetefteralice

För mig är en av de bästa sakerna med att bo i Uppsala att det är så mycket lättare för våra föräldrar att hälsa på oss nu.
Mina föräldrar var här senast när D fyllde år (och kommer igen i helgen, då jag gör det), svärfar var här en sväng med flyttlådor för någon vecka sedan, och förra helgen hade vi svärmor här.

Vi var bland annat på Bror Hjorts hus, åt på thailändsk restaurang, och så åkte vi och tittade på graven.
K hade med sig en sten som hon lade bland de andra som ligger där (De flesta är från begravningen, men jag har också lagt till en sten ibland när jag besökt graven ensam. Kyrkogården ligger ju precis vid min skola, så det har känts bra att lägga en stund på att kolla att allt ser ut sodm det ska när jag ändå är på hemväg.)

Det var en viktig orsak till att vi bett henne att komma hit - för att hon (som är konstnär) skulle hjälpa oss att skissa på gravvården. Varken jag eller D tycker att vi är så bra på att teckna, och det blir inte lättare av att vi hela tiden försöker att inte tänka på vad det är vi egentligen gör - försöker skapa ett vackert minnesmärke över våra barn.

Så det var mycket lättare att berätta hur vi tänkt för någon annan, som skissar. När vi har fått till en skiss som vi känner oss nöjda med ska vi lämna den vidare till vår smed J, och vår glaskonstnär, Ugglefot.

Vi fick tre fina skisser redan nu i helgen, så det känns äntligen som att vi är på väg.

/L