livetefteralice

Det har varit en ovanligt händelserik helg för mig och D. Fredag kväll hade vi "bror" M och min klasskamrat V på besök. Det blev ett par partier Dominion, middag och fika (måste bara påpeka att jag vann ett parti för första gången! Jag blev jätteglad, för jag vinner sällan i spel om det inte är fråge-spel.). På begäran bjöd jag båda på mint-te men det gick inte riktigt hem hos någon av dem. Det förstår jag, innan Marrakesh tyckte jag att det enda sammahang då mint var riktigt gott var i sällskap med mörk choklad, och det gröna mint-te på påse jag duckit i total brist på annat under en och annan tågresa hade inte direkt gjort mig mer välvilligt inställd.

Så det är helt ok att det blev te över, det går nämligen att värma upp igen och min färska mynta är slut. Alltså blir det mer te till mig! :)

Eftersom D och jag hade varit på Claes Ohlson (eller Claes i sjön som vi säger hos mamma och pappa eftersom C O för oss är originalbutiken i Insjön) och köpt den här slikonformen så kunde vi ju inte motstå att prova den.

Det blev chokladmuffins med bitar av mjölkchoklad. De blev inte så vackra, men goda! Jag undrar hur de gör på bagerier för att få till den där svampiga formen....

M hade också tänkt på det där med fikabröd, och hade med sig enorma choklad-croissanter:

Det blev en hel del över trots tappra försök att äta upp.

Igår var vi hemma hos M och lånade en bil. Vi har ingen egen; dels av ekonomiska skäl, dels av omsorg om miljön, fast kanske mest för att vi är en liten familj på två vuxna och en katt som bor i stan. Då är det sällan som hemkörning av varor, buss, cyklar och de egna benen inte räcker till. Fast, visst är det skönt att ha tillgång till bil ibland, det erkänner jag.

Med bil blev det en tur till loppisen Helping hands på Fyrislundsgatan (där vi inte köpte något), till ÖoB där vi köpte lite småsaker (bla två till plastväskor med blixtlås som jag kan förvara lite mer av alla mina tyger i), och så Uppsala Blomcenter. Det var ett jättetrevligt ställe med bra utbud och vettiga priser, trevlig personal och en egen "butikskatt" vid namn Bisse. Han låg i en bädd på en väggfast hylla och gonade sig i värmen. Jag tror att han var en katthemskisse precis som vår Tösen, för butiken sålde Föreningen Samvetets (som driver ett lokalt katthem) kalendrar, sålde godis till förmån för katthemmet, hade en insamlingsbössa och lappar med information om föreningens arbete och katter som sökte nya hem. När jag såg de fina fotona på katter och läste deras hemska historier (en katt hade blivit skjuten med hagelgevär och sedan gått med skadan en lång tid innan han fick hjälp genom katthemmet!) kände jag att jag vill ta hem en katt därifrån nu på stört! Och det är ju det bästa sättet att skaffa katt på; att ta hand om en som andra människor övergivit. Fast vi fick ju höra på Katthemmet Kompis att Tösen hade attackerat andra katter i ett tidigare hem, så vi vågar inte riktigt ta hem en till kisse. När hon har varit på pensionat har det antagligen gått bra - i alla fall har vi inte hört något annat. Så kanske skulle det gå bra.  Men tänk: om vi hittar en katt på hemmet som vi fäster oss vid, kommer hem och så blir det bara kaos. Då måste vi ju tänka på Tösen i första hand, och lämna tillbaka den andra katten till hemmet. Och då blir den ju liksom övergiven ännu en gång.

Vi får se, kanske ändrar vi oss och tycker att det är värt det.

Fast nu var ju inte deras engagemang i hemlösa katter anledningen till att vi åkte till blomcentret (bara en bonus), utan alla de blomstercheckar som vi samlat på oss under förra året. Min kära, söta mor skickar nämligen sådana som present vid viktiga tillfällen som när vi tagit examen, flyttat eller fått jobb. Och nu hade vi checkar värda 400 kr. Det är sällan vi köper växter och krukor annars, så det kändes väldigt lyxigt att gå där och välja bland alla fina växter. Det var svårt att hitta sådant som vi båda gillade (som vanligt), så det blev en ganska lång diskussion (också som vanligt), som slutade med att vi valde saker som var och en tyckte om (ja... som vanligt).

Jag valde en myrten, och en turkos kruka.




D valde en ormbunke, och så köpte vi en ny kruka till en av våra gamla krukväxter. Dessutom blev det två 18-literssäckar med blomjord (det kändes väldigt lyxigt att slippa släpa hem dem på cykel).

Tösen skulle naturligtvis inspektera nyinköpen.

Efter att vi hade lämnat av inköpen hemma åkte vi tillbaka till M, där vi spelade Raving Rabbits igen och sen åkte vi till Svartbäcken och gick på Restaurang Java. Det var ett tack för att M tog hand om katten när vi var i Marocko. De har asiatisk mat av olika slag och vi provade deras tre bufféer: wok (mest kinesiskt och thailändskt), sushi (misosoppa och sex-sju olika sorters sushibitar), och så specialitén (som jag inte testade) mongolisk. Det sista kändes inte riktigt som något som passade mig, men båda killarna åt med god aptit. Man väljer bland nudlar, grönsaker och en massa sorters kött, fågel, fisk och skaldjur + såser. Sedan tar man tallriken till kocken, som steker alltihop tillsammans på sitt stekbord. Det låter ju som en bra idé att få bestämma själv vilka smaker man vill ha, men det var lite för mycket kött för min smak, och dessutom kände jag inte för stekt mat just då. Nästa gång, kanske. Vi ska ju ut och äta bara D och jag, för att fira hans nya utbildning/jobb, och en av alla de bra sakerna med Uppsala är att här finns så många olika restauranger med kök från hela världen. Visst finns det många av vissa: (kinesiskt, sushi, italienskt och thailändskt), men också afrikanskt, grekiskt, indiskt, vegetariskt, tapas, amerikansk BBQ, turkiskt och klassisk svensk restaurangmat....

Jag hoppas på att hitta ett ställe som har lika god thaimat som Thai Taste i Kalmar.

Så vi har både ätit ute, åkt bil och handlat (nytillverkade) saker vi egentligen inte behöver den här helgen. Det är väl det som kallas lyxkonsumtion? Det kan vi allt vara värda ibland.

Nu ska jag ta och återgå till vardagen med lite plugg.

/L