Nya tag
I morgon har jag lovat att gå på mitt första träningspass med vännen I. Det blir step-up klockan 16 på Campus 1477. Gaaah! Jag känner mig fullständigt ur form och rejält nervös för att träna i grupp, och dessutom med min dåliga koordinationsförmåga (även om det känns lite lugnare att veta att jag har en vän med mig). Men det måste göras, gymmet ligger nära skolan och längst med busslinjen som jag brukar åka hem, och det kostar 240 kr i månaden med autogiro. Allt att vinna, inget att förlora, alltså. Hoppas bara att jag kan gå på torsgad så att jag tar mig till tentan.... Iiiiiiiiiiiiiiii!
Det var en "ta-tag-i-sådant-som-vi-tänkt-fixa-länge-dag" idag. D köpte äntligen nya glasögon och dessutom solglasögon med styrka, efter att ha provat vad som kändes som varenda par i butiken. Han blev nöjd och jättefin i båda paren, så det var väl värt att han tog god tid på sig innan han bestämde sig.
Och jag klippte av mig håret igen.
Först tänkte jag mig något i stil med Rihannas mohawk, men efter att ha diskuterat med min frisör kom jag fram till att det nog skulle kräva lite för mycket styling för min smak (och väldigt täta klippningar för att behålla den korta längden).
Så istället blev det plan B: en väldigt kort, klassisk klippning. Vi tittar på den nya versionen av tv-serien "V" (som inte är så där lysande, men vi fortsätter titta ändå i hopp om att det ska bli bättre), och utomjordingarnas ledare Anna (hon spelas av Morena Baccarin, som har varit med i två av mina favorit sf-serier: Stargate:SGI och Firefly) har en sådan frisyr.
Jag inspirerades också av bilder på Mia Farrow,
Alyssa Milano i "Förhäxad",
och Emma Watson.
För en gångs skull hade jag också med mig inspirationsbilderna till frisören. Fast, i kameran, eftersom vår skrivare inte har någon färgpatron. Det var väl kanske inte helt optimalt, men verkade fungera.
För så här ser jag ut:
Jag är lite extra stolt över mig själv för att jag överhuvudtaget blev klippt idag, och inte började gråta eller sprang ut ur salongen när min frisör reste sig upp från sin stol bakom disken och visade sig vara väldigt uppenbart gravid. Jag sa inget om varför jag har svårt med fina gravidmagar, jag försökte undvika att titta på den, och jag gjorde mitt bästa för att småprata med henne om annat (mest om hur mitt hår beter sig och hur det har sett ut förut). Det hjälpte att de spelade avslappningsmusik i stil med den min kära mor brukar ha på när hon ger massage (hon är massageterapeut och har egen firma). Då somnar jag nästan alltid på bänken, och när jag blev klippt kändes det ganska naturligt att blunda mycket eftersom jag faktiskt blev sömnig av musiken. Och då slapp jag ju se magen så mycket i spegeln framför mig.
Och fint blev det ju!
/L
Det var en "ta-tag-i-sådant-som-vi-tänkt-fixa-länge-dag" idag. D köpte äntligen nya glasögon och dessutom solglasögon med styrka, efter att ha provat vad som kändes som varenda par i butiken. Han blev nöjd och jättefin i båda paren, så det var väl värt att han tog god tid på sig innan han bestämde sig.
Och jag klippte av mig håret igen.
Först tänkte jag mig något i stil med Rihannas mohawk, men efter att ha diskuterat med min frisör kom jag fram till att det nog skulle kräva lite för mycket styling för min smak (och väldigt täta klippningar för att behålla den korta längden).
Så istället blev det plan B: en väldigt kort, klassisk klippning. Vi tittar på den nya versionen av tv-serien "V" (som inte är så där lysande, men vi fortsätter titta ändå i hopp om att det ska bli bättre), och utomjordingarnas ledare Anna (hon spelas av Morena Baccarin, som har varit med i två av mina favorit sf-serier: Stargate:SGI och Firefly) har en sådan frisyr.
Jag inspirerades också av bilder på Mia Farrow,
Alyssa Milano i "Förhäxad",
och Emma Watson.
För en gångs skull hade jag också med mig inspirationsbilderna till frisören. Fast, i kameran, eftersom vår skrivare inte har någon färgpatron. Det var väl kanske inte helt optimalt, men verkade fungera.
För så här ser jag ut:
Jag är lite extra stolt över mig själv för att jag överhuvudtaget blev klippt idag, och inte började gråta eller sprang ut ur salongen när min frisör reste sig upp från sin stol bakom disken och visade sig vara väldigt uppenbart gravid. Jag sa inget om varför jag har svårt med fina gravidmagar, jag försökte undvika att titta på den, och jag gjorde mitt bästa för att småprata med henne om annat (mest om hur mitt hår beter sig och hur det har sett ut förut). Det hjälpte att de spelade avslappningsmusik i stil med den min kära mor brukar ha på när hon ger massage (hon är massageterapeut och har egen firma). Då somnar jag nästan alltid på bänken, och när jag blev klippt kändes det ganska naturligt att blunda mycket eftersom jag faktiskt blev sömnig av musiken. Och då slapp jag ju se magen så mycket i spegeln framför mig.
Och fint blev det ju!
/L
Kommentarer
Trackback
