Upp och ner (och lite upp igen)

Hemtentan som skulle vara inne vid midnatt igår blev inte färdig. Trots att jag har varit flitig är bara tre av fem frågor klara, men nummer fyra är påbörjad. Jag var helt däckad på tisdagen och ville inte göra nåt alls, hade bokstavligt talat svårt att komma upp ur sängen och det har vi båda haft hela veckan. Och jag klarar inte av att sitta uppe hela nätterna, det slutar bara med att tankarna virvlar i väg och gråten kommer när jag blir för trött. Så, jag har skrivit på normala tider och tänkt att jag gör så gott jag kan, och går det inte hela vägen får jag förklara för min lärare varför jag inte klarade av det.

Vilket jag gjorde i dag, och det var väldigt jobbigt. Dels för att han såg ut som att jag slagit honom i huvudet med en gigantiskt klubba (tänk: Tom och Jerry eller andra klassiska tecknade serier) eftersom "jag har inte skrivit klart min tenta därför att jag begravde mina tre barn i måndags" knappast var vad han hade väntat sig att höra, och det ÄR ju tragiskt det vet jag ju. Svårt att hantera, att veta hur man ska svara på det. Jag är bara så van själv, att jag inte tänker på hur många människor som inte ens tänkt tanken att små barn fortfarande dör i dagens Sverige. Och att det kan vara svårt att ta in, första gången man konfronteras med det. Så dels var det hans reaktion, som gjorde mig medveten om hur hemskt det är, och då började jag nästan gråta bara av det.

Men sen, när han hade samlat sig lite, så var han så snäll och förstående. Lämna in den när du orkar, sa han. Och vad duktig du är som försöker läsa i helfart, sa han. Och där kom det fler tårar och tryckte på bakom ögonen. För jag vill ju inte behöva vara duktig, inte tvinga mig själv att plugga när det här ju faktiskt ändå är en av de roligaste saker jag läst på universitetet, och jag är helt övertygad om att det är arkivarie jag vill bli. Och jag vill inte, vill inte,vill inte vara "hon som det är så synd om", jag vill vara en helt vanligt student. En som är på föreläsningar, lämnar in sina uppgifter i tid och klarar sina kurser (vilket jag iof gjort fram till nu).

/L


Kommentarer
Postat av: mamma

Va bra att läraren var en förstående människa och inte en robot.Lämna in tentan i din egen takt som han sa, så flyter du upp så småningom! Kramar till er alla 3 från mamma,pappa och Elvis.

2010-11-29 @ 18:54:22
Postat av: mamma

Vilken bra lärare och inte en robot,gör klart tentan i din takt som han sa, så kommer du upp till ytan när det är dags. Många varma kramar till er alla 3 från mamma,pappa (som tappar upp badvatten så att han är ren och fin när han ska på anställningsintervju i morgon- vi får hoppas på god tur) och Elvis.

2010-11-29 @ 19:06:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0