Slutet på kampen
Käraste älskade Lina, många varma kramar till er.
Kram kram kram kram kram kram och ännu fler kramar!
Det brinner tre ljus här hemma nu!
// Linda
Åh nej, jag tror inte att det är sant. Jag har följt din blogg och hållt tummarna för er. Mina tankar finns hos er.
Tre fina ljus brinner hos oss oxå.. Kram.........
tänker på er.
Så monumentalt, otroligt och ofattbart orättvist! Vi sörjer med er att vi inte fick träffa varken Alice, Max eller Eskil. Många varma kramar och tankar från oss till er.
Önskar att jag kunde skriva något bättre, men mina tårar bara rinner. Jag har tänkt mycket på er de senaste dagarna och hoppats att åtminstone Max skulle klara sig, som något slags bevis på att livet faktiskt erbjuder mirakel ibland.
Jag skulle så gärna vilja skriva något som kanske skulle kunna ge lite tröst, men det finns inga ord för det här.
Varma kramar från Tildas mamma
NEJ!!!! Åh, jag skulle bara titta förbi och uppdatera mig och så ser jag detta! Åh, vad jag lider med er! Jag är så så grymt ledsen för er!
Jag säger grattis till två fina pojkar och jag är så ledsen över att de inte fick stanna hos er.
Alla styrkekramar jag kan få fram sänder jag till er!
Läste din blogg för första gången nu.
Jag sitter här med tårar rinnandes ner för kinderna.
Så tragiskt det som hänt. Du ger människor en ny syn på livet, och att man faktiskt ska vara glad över det man har. Jag har inga barn, med tanke på att jag är lite ung. Men det var rörande att läsa din blogg. Jag önskar er all lycka i framtiden och jag beundrar din styrka i livet.
Mvh Jessica
