Oväntade presenter och andra nytillkomna guldkorn

Förra onsdagen var jag och fikade med goda vänner som var på tillfälligt besök i stan. Det var Petra, som gjort mitt halssmycke med barnens namn på, hennes man P och hennes systerdotter M. Det var som alltid härligt att träffas och prata om gamla tider och vardagssaker: våra flyttplaner, deras hus, deras hundar (de har tre), vår katt, film och en massa annat. Jag känner också att jag kan prata med dem om barnen om jag vill, på ett naturligt sätt, och det betyder extra mycket för mig.

Som ett extra plus fick jag en fin present av Petra:

Två Old Höganäs-delar. Krukan tror jag är till för marmelad. Om det lilla fatet vet jag ingenting, men det passar perfekt till en kaka eller två... :). Jag har lyckats "smitta" P med min passion för Old Höganäs, så nu tror jag minsann att hon också kommer att börja samla snart :), fast då den blå serien:



Som också är så jäkla snygg, även i stengods som den här koppen är, men nu började jag ju med grönt så jag får väl begränsa mitt samlande till EN färg...


I förra veckan kom också ett nytt Tradera-paket med en burk från Lundgrens:

Den hade t.o.m. en del te kvar, fast jag vet inte om det var originalet. Hur som helst så fick det slängas, eftersom jag använder mina burkar till att ha mitt eget te i. Det är nog min sjätte eller sjunde Lundrgens-burk, och fler lär det bli, eftersom jag känner till att de hade minst tre blandningar till i sitt sortiment.


I förrgår damp det ner en paket-avi i brevlådan. "Vad är det här?", tänkte jag, eftersom jag inte väntade mig något mer paket just då. Fast just det, vännen Hanna skulle ju kanske skicka förslag på monogram med barnens initialer som jag kunde brodera på min väska, bredvid Alice-ängeln som redan finns där. Väldigt nyfiken cyklade jag till Konsum och hämtade ut en liten grön postens vadderade påse som var mjuk när jag klämde på den. Väl hemma kom ett fint handskrivet brev och detta ut ur påsen:

Monogramförslag, Hanna-färgat garn, choklad, en supersöt virkad japansk docka, och grönt jasminte (som jag ääälskar, och drack redan då D och jag lärde känna Hanna på Bäckedals fhsk för nio år sedan. Ett uppmuntrings-paket, kallade Hanna det. Jag blev SÅ glad!

En närbild på dockan:




Ja, och så var D och jag på loppis i går. Inga spektakulära fynd, bara några fler böcker (den översta ska jag vänta med att läsa tills vi har sett färdigt på tv-serien den ligger till grund för)...

... och lite smycken.

45 spänn allt som allt.

Nu får jag nog ta och masa mig tillbaka till flyttpackning-och-städning.

/L

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0