livetefteralice

Trots att jag helst inte kallar mig änglamamma eller vår Alice för en ängel, så har jag alltid gillat änglar som bildspråk. Eftersom Alices mormor dessutom halvt om halvt samlar på dem så har jag sett många olika variander genom åren.

Just nu hantverkar jag för fulla muggar på kvällarna i förhoppning om att få sälja lite av mina grejor på julmarknaden vid Falu gruva där min mamma har fått bord tillsammans med en kompis. Förutom broderade armband och nåldynor gör jag små börsar, och häromkvällen fick jag idén att göra fler som liknar den änglabörs som jag gjort till mamma (hon har också fått en broderad nåldyna med en ängel och en ullig, mullig tovad ängel i present vid andra tillfällen). Sagt och gjort - fyra små lappar med varsin ängel på knopades ihop och ska sedan fästas på en bakgrund i linne.

Jag kallar dem Aliceänglar. Så här ser de ut:



Mamma/Mormors änglabörs. Så här ser de färdiga börsarna ut när änglarna monterats.


Här har vi nåldyna med en annan typ av ängel.


Några av de äldre armbanden.


Några äldre nåldynor


När jag hantverkar mår jag lite bättre, och änglarna påminner mig om Alice. På så vis finns hon också i mitt hantverk, som i allt annat jag gör. Alltid.